Bakom varje framgångsrik man finns åtminstone en stark kvinna

FALUN
Många gånger läser vi om män som beundras för sitt engagemang, politiskt, idrottsligt eller genom ett ideellt föreningsarbete. Mer sällan får vi se bilden av den/de som i det tysta gör ett lika stort arbete genom att finnas som det stöd som kanhända behövs för att få det hela att fungera. Det ena kan aldrig fungera utan det andra och just här och nu lyfter vi fram ett par starka kvinnor som gjort just detta.

I byn Oxberg, några kilometer från Grycksbo, högt högt uppe med en magnifik utsikt över bergen mot Falun tillbringade en ung Barbro Stigsdotter sina somrar hos morföräldrarna. Där fanns det plats för mycket lek och bland de övriga barnen där fanns också en viss Ingemar Eld, så småningom en mycket duktigt idrottare i Falu IK. När så Barbro med föräldrar 1955 flyttade till Falun blev det naturligt att, via skolans idrottstävlingar, bli med i Falu IK och med Kopparvallen som arena blev det diskus, spjut och även häck på programmet.
Mr FRIIDROTT
Friidrotten drog många ungdomar till Kopparvallen och andra arenor runt om i länet och många tävlingar genomfördes. En av de tidigt tongivande var Kurt Sundin, längre fram »Mr Friidrott« i Falun, och så småningom blev de ett par. Utbildning till lärare och familjen utökades med två barn. Med tiden blev det tränarrollen även för Barbros del. Från början på 1970-talet och ca 20–25 år framåt ansvarade hon för de yngstas första steg inom Falu IK:s barn och ungdomsverksamhet. Kopparvallens tid var över det blev mycket smidigare verksamhet, först med Lugnets härliga inomhushall och sedermera den egna friidrottshallen på Lugnet. Under åren 1970–1977 ingick Barbro också i Dalarnas Friidrottsförbunds Ungdomskommitté.
Logistiken att få det hela att gå runt var inte alltid det lättaste men med god hjälp av både föräldrar och svärföräldrar löstes många knutar. Det verkar inte ha förändrats så mycket än idag, utan det är med tacksamhet mor- och farföräldrars stöd behövs. Barbros enkla förklaring är: »Ett gemensamt intresse är och blir nyckeln« för att det hela skall fungera.
Den andra kvinnan som skall lyftas fram är Barbros och Kurts dotter Monica. Ganska självklart att även där blev det friidrott och Falu IK. Äpplet har inte fallit så långt… Monica kommer ihåg sin första tävling 1974 i Järvsö. Grenarna var löpning och längdhopp som 12-åring hoppade hon 5 meter vid Buster Cup-finalen på Stockholms stadion. Mamma var funktionär, rätt bra trygghet…
1997, med två egna barn hemma, blev Monica tränare för de yngre, från förskolan till årskurs 6. Idag hittar vi henne tre dagar i veckan uppe i idrottshallen och med fyra pass i veckan är det upp emot 150 barn som får uppleva idrottens glädje. Det är 2–3 ledare och två ledarungdomar som har att lotsa upp emot 50–60 barn när det är som trängst. Ledordet är tydlighet och då fungerar det. Rätt spännande att få berättat att en av Monicas tidigaste adepter, Rebecca Marcus, numer är en viktig ledarkollega i föreningen. Denna Rebecca anmälde Monica till Årets Eldsjäl 2017 och till final kom Monica.
Monica har även övertagit rollen som speaker vid tävlingar, pappa Kurt var många år synonymt med detta vid tävlingarna. Speakerrollen har innefattat Finnkampen på ungdomssidan, Dalkurds hemmamatcher och ett antal år med Radio Dalarnas sportreferat. Det verkar som om planering är högt prioriterad hos Monica Sundin.

Text och foto: CAROLA ERICSSON