Brunnsbergs IF klubben där alla drar åt samma håll

ÄLVDALEN

Klubben med drag. Från vänster: Wiwie Dunhall, Ida Heed, Lena Björkman, Katti Nylund, Sofia Persson, Cecilia Forslund, Malin Flodin, Ellinor Alfredsson. Foto från klubbens arkiv.

En sak kan man vara säker på när det gäller kämparna i Brunnsbergs IF. Här är klubben där alla drar åt samma håll. Inte så konstigt eftersom det handlar om dragkamp. Om ni inte vet var Brunnsberg ligger så kan vi berätta att det ligger en mil norr om Älvdalen.

Skulle ni ha vägarna förbi den lilla byn Klitten vintertid (det kanske ni inte har så ofta) så kan ni ju titta in i en gammal ladugård. Där tränar dragkamparna i en inomhussandbana. Klubbstugan ligger i Brunnsberg i den gamla småskolan. Det här är så långt ifrån Tegera Arena och andra större idrottstempel man kan komma.

STOR GEMENSKAP
Men frågan är om gemenskapen kan bli större än i den här lilla klubben med cirka trettio aktiva. Här ställer alla upp för varandra, inte bara de som är klubbmedlemmar. Ekonomin får man att gå ihop genom att ställa upp som funktionärer under Vasaloppsveckan vid kontrollerna Mångsbodarna och Evertsberg. Kassan drygas ut genom plantsättning, mest tall och genom stöd från Älvdalens Besparingsskog och Älvdalens kommun.
– Det är inte svårt att få folk att hjälpa till säger kassören Gittan Book.

Sedan 1997 har Brunnsbergs IF tävlat i dragkamp och gjort det mycket framgångsrikt med en stor samling SM-medaljer. När klubben i oktober förra året höll sin avslutningsfest för säsongen kunde den premiera sina aktiva som under säsongen tagit fyra SM–silver, ett SM–brons och fått 16 nya dragare till klubben. Men framförallt: Brunnsbergs IF hade korats till årets dragkampsklubb i Sverige. Med motiveringen att den förutom topp har så stor bredd med deltagare i alla åldrar, damer, herrar, juniorer och knattar. Och alla är lika viktiga.

Älvdalen är så mycket mera än Lars–Kristerz land. Brunnsbergs IF är landets nordligaste dragkampsklubb, tyvärr finns inte så många konkurrenter på nära håll. De flesta klubbarna ligger i södra Sverige. Det innebär dyrbara resor.

STOR I DRAGKAMP
Hur kan då Brunnsberg ha blivit så stort i just dragkamp? Svaret kan nog stavas Affe Björkman, en genuin idrottsledare av bästa sort som väckte intresset och fortsatt jobba oförtrutet inom föreningen. Och traditionens makt är stor. På klubbens välgjorda hemsida har också hyllats betydande personer i föreningen som Gunnar Andersson och Kjell Andersson och vid senaste årsmötet hyllades Pelle Frostgard som årets slitare med motiveringen »Du gör mycket för klubben i det tysta. Du ställer alltid upp och gör saker som ingen annan ser. Enda nackdelen med dig är att du tror att Venjan är Sveriges knutpunkt när vi är ute och reser«.

Kitti Nylund heter tjejen som sköter hemsidan och bombarderar tidningarna i Dalarna med vad som händer i klubben. En viktig bit, syns man inte så finns man inte.

TOG VM–GULD

Brunnsberg IF. VM-medaljörer 2010. Från vänster: Daniel Eriksson, Katti Nylund och Fredrik Nylund.

Alla människor har en historia att berätta. Kitti är inget undantag. Läs här och häpna.
– Mitt största ögonblick i dragkampen är VM i Syd­ afrika 2010. Vi var tre stycken från Brunnsberg i VM–laget och vi fick med oss två guld och ett silver. Det var första gången det fanns mixed i VM–programmet (alltså damer och herrar i samma lag) och vi tre från Brunnsberg som blev världsmästare i mixed var jag och min man Fredrik samt brorsan Daniel Eriksson, som också är tränare i klubben. Vi besegrade Holland i finalen. Slå det om ni kan. Ett guldlag i VM med man, hustru och hennes brorsa!
– I år är det EM som är det stora målet. Det går i Holland. Men jag ser fram emot VM nästa år, som går i USA, säger Kitti Men redan nu i maj skall vi ut och resa, till tävlingar i Schweiz.

Dragkamp kan vara en tuff sport där styrka, teknik, ja även psykisk styrka är viktigt. Det är slitsamt, inte minst för händerna som tar stryk först. Men det berör nog inte dragkamparna, allra minst en av lagmedlemmarna Anna Lundh, ja Robinson–Anna, ni vet. Hon fanns med och tog SM–silver förra året. Jag vet inte vad Anna kan tycka är jobbigt. I hennes blogg läser jag att hon under sin Afrikasejour blivit stucken av en väldigt giftig skorpion, sparkad av en zebra och råkat sätta sig på en kobra. Efter att ha läst detta skall jag aldrig gnälla över ett myggbett.

Text: STELLAN KVÄRRE

Skapad av Svenssonform