Cirkeln är sluten – Men Simon glömmer inte åren i Borlänge

Den här tröjan trivdes jag i, säger Simon Hunt.

NOTTINGHAM/BORLÄNGE
När förre Bragespelaren och –tränaren Simon Hunt gästade Borlänge i slutet av juli trodde han att cirkeln var sluten. Han och hustrun Birgitta hade då flyttat hem till Simons födelsestad Chester i västra England.
– Men det går snabbt i mitt jobb. Nu har vi flyttat till Nottingham, berättar Simon en månad senare.

Åren i Borlänge glömmer
Simon aldrig.
– Jag älskar Dalarna och Borlänge, säger Simon och nämner speciellt några som gjorde tiden i Borlänge speciell.
– Först och främst min hustru Birgitta som jag träffade i Borlänge. Idrotten förde oss samman, hon som basketspelare och jag spelade fotboll.
Nu har Simon och Birgitta (född Olsén) varit gifta i drygt 25 år och har två vuxna barn, Alexander och Hanna.
– En spelare som var
underskattad i sin hemstad är Göran Arnberg. Som lagkapten tog han hand om mig när jag var ny i Brage.
– När jag tänker på ledarskapet vill jag nämna speciellt Håkan Sundin och Janne Lindstedt. De var tränare när jag kom till Brage och i jämförelse med det jag lämnade i Elfsborg var de mycket proffsigare.
Under de sista åren i Borlänge var Simon tränare och berömmer Håkan Åman och Peter Uhlbäck, jag vill tacka dem för ett jäkligt bra jobb.
Simon föddes alltså i Chester för 56 år sedan.
– Men den del av Chester där jag föddes och gick i skolan ligger på den walesiska sidan. Wales bästa klubb är Wrexham FC och där spelade Simon, först som junior och sedan även när han nått senior­åldern.
1984 flyttade han till Borås och Elfsborg. Efter två år där gick flytten till Borlänge och Brage 1986.
– Det bästa klubbyte jag någonsin gjort, konstaterar Simon.
Han blev snabbt en publikfavorit så publiken saknade verkligen Simon när han efter sin bästa säsong i Brage, 1989, värvades av GAIS.
– Men jag saknade Dalarna och återvände efter ett år, påpekar Simon.

När Simon Hunt gjorde ett kort besök i Borlänge blev det ett kärt återseende med Domnarvsvallen och speakern Evert Mellström.

NY KARRIÄR
När Brage 1993 åkte ur allsvenskan för andra gången på tre år var det dags för en ny karriär för Simon, tränar­karriären. Den började i Grängesberg, fortsatte i Säter innan det på nytt blev Brage 1998 och 1999,
Flyttlasset från Borlänge gick 2000 då det blev en kort tränarsejour i Kalmar FF.
Då väntade en annan karriär.
– Ipswich Town ville ha mig som chefsscout och det nappade jag på.
– Vi bodde kvar i Sverige, men Ipswich krävde att jag skulle bo nära en internationell flygplats och då valde vi västkusten.
Därefter har Simon arbetat som chefsscout i flera andra klubbar. Efter Ipswich blev det Derby och när tränaren där flyttade till skotska Hearts följde Simon med.
Nästa anhalt blev Southampton där han köpte ett hus.
– När jag sedan fick jobb i West Bromwich stannade Birgitta och barnen i Southampton. Det var lämpligast för barnens skolgång.
De närmaste åren fortsatte karriären i Ipswich för andra gången, i Tottenham som internationell talangscout, sportchef i Blackburn och Tottenham en gång till.
– Några klubbar ville att jag skulle flytta in på deras kanslier, men av två anledningar avböjde jag det. Min stil är inte att gå i kostym och det kräver man på klubbarnas kanslier. Dessutom handlar det om för mycket politiksnack på kanslierna och det avskyr jag.
När sedan en vän till
Simon blev president i den nystartade amerikanska klubben Atlanta United.
– När han hörde av sig slog jag till. Han ville inte ha dyra engelska spelare eller stjärnor som var i utförsbacken. Han föredrog unga sydamerikanska spelare på väg uppåt, avslöjar Simon.
– Därför blev det många resor till Ecuador, Argentina och Uruguay.
Och vist har Simon lyckats med det uppdraget. I skrivande stund toppar Atlanta United den amerikanska proffsligan.

HEMMA IGEN
I början av det här året flyttade alltså Simon och hustrun Birgitta till hans födelsestad Chester.
– Det är en fin stad där mina föräldrar bor och för första gången som vuxen fick jag bo där..
När vi träffades på Domnarvsvallen under en stekhet dag i slutet av juli hade Simon aningar att ett nytt jobb snart kunde bli aktuellt.
Det jobbet fick han bara en månad senare. Då slog han till när han fick anbudet om att bli chefsscout i Nottingham Forest.
– En sådan storklubb kan man inte tacka nej till, säger Simon.

Jo, en sak till, det här är ett stafettreportage.
Simon kände till det och hade sitt val klart.
– Jag har valt förra stavhoppartjejen Kirsten Belin. Jag bodde granne med henne i Färjegårdarna i Borlänge, men hade henne också som elev när jag var gympalärare i Gylleskolan.

Text och foto: SVEN-ERIK KARLSSON

Skapad av Svenssonform