Toppfält: innehåll
Hockey- Och Fotbollsbröder Med Det Största Klubbhjärtat

Hockey- och fotbollsbröder med det största klubbhjärtat

Det kan låta högtidligt när man pratar om idrottens kulturbärare.
Men när jag sitter hemma hos Janne Simons och lyssnar till Morabröderna Torbjörn och Micke Westerling då känner jag Moraidrottens vingslag.
– Fantastiska killar, säger Simons. De har ett enormt klubbhjärta och har betytt oerhört mycket för idrotten här i Mora

– Två stjärnor i två olika lagidrotter

Torbjorn-Westerling
Torbjörn Westerling.

Torbjörn inom fotbollen, Micke inom ishockeyn.
Torbjörn eller ”Tjoppen” är inte bara Moras meste utan också bäste fotbollsspelare genom tiderna.
Han började i division sex som 17-åring och var med och spelade upp IFK Mora till näst högsta serien. Detta som 35-åring. Han står noterad för 535 (!) matcher i A-laget. Han blev sitt IFK Mora trogen, trots frestande anbud från Hammarby IF och GIF Sundsvall.
Lika trogen var han i sitt arbete på Mora Järn och Bygg, där han nyligen stämplat ut efter dryga 50 års arbete. Han började där som 13-åring. Snacka om trogen sin förening och sitt arbete.
Micke gjorde 334 matcher för Mora IK. Och hela 240 mål. Bara Hasse Hansson och Mats Grötting noteras för flera i MIK-historien. De var för övrigt samtida med Miche i laget. Han pratar mycket varmt om de båda. Jösses vad mål de sprutade in (Hasse 388 och Mats 271).

MORALISK TILLGÅNG

Mikael-Westerling
Mikael Westerling.

Mikael Westerling var känd som en mycket teknisk spelare och med god speluppfattning. En stor moralisk tillgång för Mora IK med sin lojalitet mot laget. En av de bästa centrarna i klubbens historia, enligt Simons. Micke var dessutom assisterande coach till Harald Lückner när Mora IK våren 2004 tog steget upp i högsta serien och fanns kvar det första året för MIK i elitserien då bland annat flera NHL-stjärnor klev in i klubben.
Det finns en tredje Westerling som är lika intressant. Mickes son Jonas som fortfarande spelar i Mora IK, och kanske är bättre än någonsin. Han är den ende som är kvar i det lag som avancerades till elitserien våren 2004 och som alltså var med den historiska kvällen i Globen då Mora vann mot Hammarby samtidigt som tuffaste konkurrenten till elitserieplatsen Skellefteå AIK förlorade i Leksand.

VILKEN KÄNSLA
– Det måste ha varit en fantastisk kväll att få vara med om för Micke och för Jonas, säger Tjoppen. Att få uppleva känslan att ha tagit upp ett lag i högsta serien.
– Ja, jublet som mötte oss när vi kom till Mora på kvällen med 4.000 supportrar som väntade i ishallen, Smidjegrav som den hette då. Men jag förstås folks entusiasm. I Mora är det hockey och skidor som gäller, säger Micke.
– Visst är det så. Det är en kväll som vi aldrig glömmer. Det var väl först vid slut­signalen vi fattade vad vi var med om. Först när det var två minuter kvar av matchen mot Hammarby vågade jag tro att det var klart, säger Jonas.
På den tiden hade spelarna också sina civila jobb. Man kom hem från bortamatcher och gick i princip direkt till jobbet. Det kanske de inte behövde göra morgonen efter bragdkvällen…

Jonas-Westerling
Jonas Westerling

Stor lycka för Jonas alltså. Men det fanns ett problem. Alla värvningar av storstjärnor gjorde att han inte längre platsade i laget utan fick efter några matcher i elitserien vackert flytta på sig. Han har spelat i en rad klubbar utanför Dalarna. Mesta tiden i AIK.
Där fick han bland annat uppleva att det kan vara tufft också i en storstadsklubb.
–Jag minns när vi spelade en match här i Mora. Vi var i princip bankrutt. Men vi räddades av att vi tog oss samman och lyckades avancera till elitserien.
Så Jonas har varit med om att spela upp två klubbar till Elitserien: Mora och AIK.
Var det bittert att få lämna Mora IK när ni nått högsta målet, elitserien?
– Nej, jag förstod att jag skulle få svårt att plats när NHL-spelare som Shawn Horcoff, Dan Cleary, Marcel Hossa, Andreas Lilja och sedan också kanonspelaren Marian Hossa kom till Mora. Men jag kom ju tillbaka och vi har en kanonspelare nu också i laget, Mikael Vikstrand. Den bäste back jag spelat med, jämte Dick Tärnström i AIK.
– NHL-spelarna som kom var visserligen stora stjärnor men de var härliga att jobba ned. Shawn Horcoff till exempel var väl sist av alla från isen efter träningarna, säger pappa Micke.
Hur kom det sig att ni valde olika idrotter ni bröder.
– För mig var det naturligt, säger Micke. Min äldre bror Leif hade börjat spela ishockey i Mora IK och det blev så att jag också satsade. Och det har jag förstås aldrig ångrat.
Tjoppen lyssnar med intresse. Han får förstås hålla med om det är ishockey och skidor som gäller här, inte fotboll.

DYNAMISKA LEDARE
– Men fotbollen var på klar uppgång då vi nådde näst högsta serien och utmanade flera topplag. Och vi hade dynamiska tränare. Vem minns inte Peter Antoine, ( han som tyckte det var onödigt med Vasaloppet, det var bättre att lägga pengarna på fotboll ).
– Antoine lyckades bli ovän med vaktmästarna vid sin första träning och blev kallad upp till högsta ledningen. Men han var inte rädd för att jobba hårt. minns Tjoppen. Engelsmannen Joe Holey var också speciell. När vi tränade hörnor var han inte nöjd med den första. Tyckte att vi inte var focuserade tillräckligt. Så han blev förbannad och gick hem.
– Och i en bortamatch mot Brage tyckte Holey att en av våra spelade var så dålig att han bytte ut honom trots att vi inte hade någon att byta in. Hellre avslutade han matchen med tio man.

KLUBBKÄNSLA
Varför nappade du inte på anbuden från de allsvenska klubbarna?
– Jag var för feg, och för blyg. Jag ville inte lämna mitt jobb och min klubb. Idag hade jag förmodligen agerat annorlunda.
Tjoppen spelade med Lasse Ericson som väl får anses vara bäste tränaren i IFK-fotbollen, andra kanontränare är förstås Mathias Toth, Sid Huntley, Holey och Antoine. Glöm inte att Peter Antoine förde fram juniorlaget till SM-final mot Örebro SK. Det var stor dramatik,Örebro som tränades av Roy Hodgson vann efter stor möda.
– Du har haft en massa lagkamrater i fotboll, Tjoppen. Många bra som Stefan Nilsson, Lasse Ericsson, Ola Blumenberg, Leif Hjelte. Vilka är de mest udda du spelat med?
– Lill-Strimma Svedberg och… Janne Simons.
Därmed kan vi ge Sportmagasinets läsare nyheten att Janne Simons aldrig spelat ishockey i Mora IK men väl fotboll för IFK Mora.

Text: STELLAN KVÄRRE
Foto: STAFFAN BJÖRKLUND

Westerlings
Klubbkänsla. Familjen Westerling har alltid haft ett hjärta för Moras lagidrotter. Mikael gjorde 334 matcher för Mora IK, Mikaels son Jonas spelar fortfarande ishockey i Mora IK och Torbjörn den riktiga veteranen med 535 matcher i A-laget i fotboll.
0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Knapp, skrolla upp