jQuery(".vc_grid-btn-load_more a").html(' New Load more');
Toppfält: innehåll
Hur Mår Svensk Idrottsrörelse?

Hur mår svensk idrottsrörelse?

Frågan är högst aktuell och berättigad.

För någon vecka sedan presenterades siffror som fick många ledare inom idrottsrörelsen att höja på ögonbrynen. Idrottsrörelsen tappar många medlemmar och då framförallt i gruppen 15 år och äldre. Och landsbygden står för det största tappet.

Idrottsrörelse
Alla tappar. Idrottsrörelsen tappar aktiva utövare, simning är inget undantag i den dystra statistiken om svens iddrottsrörelse.

Har idrottsrörelsen blivit mindre attraktiv eller finns det andra orsaker eller förklaringar? Sportmagasinet tog Dalaidrottens chef David Bergström på pulsen.

– Vi håller på att analysera alla siffror. Försöker hitta sambanden och framförallt diskutera vi hur vi skall möta det som händer, säger David och fortsätter.

– Det finns ett antal trender som påverkar idrotten på olika sätt. Urbanisering, demografiförändringar, kommersialisering och gränser mellan sektorer suddas ut.

Det är inte samma sak som varför ungdomar lämnar idrotten.

I åldersgruppen 7–20 år har antalet personer minskat med 4 % i hela riket mellan åren 2004 och 2011.

– Det som är intressant är att Dalarna har ett större tapp. Vi har ett tapp på hela 13 % och naturligtvis ger detta konsekvenser, säger David.

ALLA TAPPAR

Noterbart är att alla distrikt har tappat förutom Stockholm som ökat med 7 %.

– En konsekvens av urbaniseringen, säger David.

Ungdomarna kommer till Stockholm där det är en kraftig anläggningsbrist och lämnar landsbygden där utbudet är betydligt större.

Urbaniseringsprocessen i sig gör att människor flyttar från landsbygd till storstad. Den processen tillsammans med demografiförändringar (lägre barnkullar) gör att vi blir färre i Dalarna.

– Dessa processer är däremot inte ett skäl till att man lämnar föreningslivet, säger David och fortsätter.

– Det är däremot ett faktum som påverkar hur idrotterna kommer att kunna bedrivas i vårt län framöver. Finns det inte underlag för en fotbollsförening i en kommun så kommer den att försvinna.

STATESTIK INTE SVARET

Nu skall man inte se all statistik som svaret på varför ungdomar lämnar idrotten.

– Absolut inte. Det vi säger är att ungdomarna gör det, vi kan se att de väljer kommersiella alternativ, eller tränar själva. De lämnar ibland idrotten för att de inte vill tävla. Skälen kan vara många.

Hur ser då föreningstillhörigheten ut?

I åldern 7–14 år är 80 % av alla ungdomar medlemmar i en förening.

En oerhört imponerande siffra. Fyra av fem ungdomar är alltså medlemmar i en idrottsförening.

I åldersgruppen 15–19 år är siffran 45 %.

– 2010 var den siffran 55 procent och det är naturligtvis en väckarklocka, sade David.

Och tappet är än större i åldergruppen 20–25 år där endast 38 % är medlemmar.

Från 15 år och upptill 25 år tappar alltså den organiserade idrotten två av fyra utövare.

Men slutar två av fyra att idrotta eller motionera?

– Nej absolut inte. Antingen börjar man träna i egen regi eller så lockar gym, simhallar eller dansstudio, säger David.

TÄNKA ANNORLUNDA

En undersökning från 2012 visar att ungdomar inte sluta röra på sig, men de väljer i högre utsträckning andra aktörer än idrottsföreningen och det ökar med stigande ålder upp till 25.

Hur skall idrottsrörelsen locka fler att stanna i sin verksamhet?

Eller skall man acceptera att de väljer andra motionsformer. Har idrottsrörelsen något val?

– Tror jag definitivt. Det gäller bara att tänka lite annorlunda. Under hösten och våren kommer vi att lägga mycket kraft på dessa frågor när vi träffar föreningslivet, sade David.

Frågan om framtidens förening är en prioriterad fråga.

Någon klok person har sagt följande:

”Människor nöjer sig inte längre med att vara passiva konsumenter. De vill bli aktiva meskapare av framtiden. Och ges inte möjligheten, skapar de sina egna lösningar utanför systemet.”

Just det håller på att hända inom idrottsrörelsen.

– Därför är det extra viktigt att dessa frågor finns med föreningslivets agenda framöver, avslutade David.

Visste du att:

• Fotbollen tappat 25 % av Lokala Aktivitetsstödet (LOK) sedan 2004.

• Basket har tappat 55 %, ridsport 27 %, handboll 34 % och innebandy bara 1 %.

• Tennis ökat med 29 %, gymnastik med 15% och ishockey med 5 %.

• Issegling är den som ökat mest – hela 911 %.

• Falun har 22 % av alla deltagartillfällen i Dalarna. Borlänge 20 % och Älvdalen 1 %.

• Antal i idrottsföreningar som erhåller LOK-stod är 99 i Falun, 72 i Borlänge, 44 i Avesta och 12 i Älvdalen.

• Antal idrotter som erhåller LOK-stöd är 35 i Falun, 42 i Borlänge, 28 i Ludvika, 24 i Avesta och 9 i Älvdalen.

• Att antalet föreningar som sökt LOK-stöd i Dalarna är 420 st.

• Att antalet sammankomster i Dalarna är cirka 170 000.

• Att Leksand ökat sina deltagartillfällen med hela 26 %. Övriga kommuner har minskat och största tappet har Gagnef med 37 %.

Text: PEO KARLSTRÖM


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Knapp, skrolla upp