Toppfält: innehåll
Jag Drömmer Om Allsvensk Fotboll I Dalarna Igen – Stannar Det Vid En Dröm? Ja, Mycket Talar För Det. Om Inte…

Jag drömmer om allsvensk fotboll i Dalarna igen – Stannar det vid en dröm? Ja, mycket talar för det. Om inte…

Jag var med på det glada 80-talet, när Brage spelade i högsta serien och gav oss fotbollsälskare många glädje­stunder.
Många pusselbitar föll på plats den gången. En hängiven storledare (Slana Österberg), en tränare som gav allt för att lyckas (Rolf Zetterlund) och ett sällsynt begåvat spelarmaterial med många egna produkter, som Thomas Nilsson, Roger Hansson och »Serik« Johansson. Brage tog sig till toppen med finess, en rätlinjig filosofi och ett maximalt utnyttjande av spelarnas kvalitéer. Får vi se ett lag från Dalarna i Allsvenskan igen? Nej, jag tvivlar. Åtminstone inte inom överskådlig tid. Visserligen finns det plats för små uppstickare i svensk elitfotboll – Mjällby och Falkenberg är två exempel – men de ekonomiska resurserna samlas kring stor­städerna, vilket gör det svårare i dag än för 30 år sen att nå fin­rummet.
Det räcker inte med att fostra talanger. För att nå toppen krävs värvningar i miljonklassen. Det är i dag en utopi i Dalarna. Men finns det en strimma av hopp? Ja, faktiskt.
I dag har länet två lag i div. I, Brage och Dalkurd – landets tredje division.
– Vägen till toppen är lång. Mycket lång.
Jag tror inte att något av lagen inom överskådlig tid kan nå en plats i Allsvenskan. Ensamma.
Men varför inte slå ihop klubbarnas A-lag, skapa ett Borlänge United? Då finns förutsättningarna att få ihop ett starkt lag. En orimlig tanke? Nej, varför det! Brages tradition och historia och Dalkurds sätt att tänka nytt kan ju bli en jätteframgång. Sammanslagningar har inte fungerat särskilt väl på andra ställen – Karlstad och Eskilstuna – men varför skulle det inte göra det i Borlänge? Brage och Dalkurd tillsammans – sug på den tanken!

Lyckad vinter för dala­idrotten med bl.a. IBF Faluns guld och LIFs SHL-säsong och för-VM.

Vintern kan annars sammanfattas med ett ord: succe! Jag tänker förstås på några saker: Innebandyguldet för IBF Falun. Leksands fina debutsäsong i SHL. Och för-VM på skidor på Lugnet. IBF är en fantastisk framgångssaga. Jag kommer ihåg hur det började, när entusiasten Per Nordström satte bollen i rullning. Nu är det IBF Falun som regerar i landet – andra raka SM-guldet bärgades efter en rafflande finalmatch mot Storvreta. Det finns en kraft i laget som är klockren – bäst när det gäller är killarnas filosofi. Och det visar man verkligen med eftertryck.

Framtiden? Jag tror laget blir en maktfaktor i många år framöver. Har man fått smak på segrar sitter det i… Leksands hockeykillar ska vara mycket nöjda med sin säsong – trots att det inte blev SM-kvartsfinal, vilket förstås var en besvikelse. Tränaren Andreas Appelgren fick ihop ett lag som fungerade tillsammans och comebacken i finrummet blev lyckosam.
Frågan är nu om LIF kan ta ytterligare ett steg uppåt. Mycket ska klaffa, sportchef Salo har ett viktigt jobb. Säsongen 14/15 blir den viktigaste för  Leksand på många år!
Om ett knappt år blir det VM på skidor i Falun. Vilken fest det blir! För-VM klarades galant, vilket inte är någon överraskning för mig. I Falun finns världens bästa skidarrangörer.
Polen går som en röd tråd när det handlar om backhoppning i Falun. Jag såg hur Adam Malysz vann den sista stortävlingen i de gamla backarna på Lugnet. Och det var hans landsman Kamil Stoch som vann den första i de nya backarna. Backhoppning tillhör mina favoritsporter. Jag är djupt imponerad av hur tjejer och killar ger sig ut för överbacken och hoppar långt över 100 meter. Det är mod, det.

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Knapp, skrolla upp