Toppfält: innehåll
Kickan Var Med I Två Olympiska Spel I Berlin 1936 Och London 1948

Kickan var med i två olympiska spel i Berlin 1936 och London 1948

Elsa »Kickan« Leander deltog i OS 1936 och 1948.

Elsa »Kickan« Leander, född 9 november 1917, är en av de få som idag kan berätta om sitt deltagande i de olympiska spelen 1936 och 1948.
Ett fantastiskt telefonsamtal med en kvinna som idag, vid 98 års ålder, fortfarande gymnastiserar så där 20 minuter varje dag.
Ett samtal med denna härliga kvinna, som slutade åka konståkning vid så där 55 års ålder, gjorde en höstdag till en högsommardag.
Om vi tar det från början. Elsa »Kickan« Leander härstammar från Lumsheden och Främsbacka utanför Falun.
Skåneflicka med släkt i Dalarna tillbringade mycken tid här och inspirerades av sin fars kusin, Elsa Österberg, gymnastikledare i Svärdsjö, att börja med gymnastik. På den tiden helt annorlunda än dagens gymnastik. Dåtidens gymnastik var mycket enligt Per-Henrik Ling och genom den finländska ledaren Elli Björksten utformades en mer kvinnlig inriktning.
Kickan Leander var medlem i Nordisk förbund för kvinnlig gymnastik i Stockholm och till de olympiska spelen i Berlin 1936 hörde hon till de lyckligt utvalda från hela landet.
De uttagna deltagarna fick faktiskt själva betala en del för att vara med, 150 kr, en rätt ansenlig summa vid den tiden. En kvinnlig trupp om 600 gymnaster, med ledaren Margit Hallström som hade gjort ett mycket vackert program som uppskattades mycket av den internationella publiken. En manlig trupp om 600 personer gjorde också en mycket uppskattad uppvisning den näst sista dagen av spelen.

Bilden är troligen från Lingiaden 1939 på Stockholms stadion.

– Vi sov på halmmadrasser i tvåvåningssängar av järn. Revelj och tapto förekom varje dag. Vi var med om den imponerande invigningen i denna magnifika stadion med landets högsta ledning närvarande. Vi såg diverse tävlingar från reserverade platser på översta läktaren. Jag minns särskilt den vackert och effektivt löpande Jesse Owens, berättar Kickan. Året därpå, 1939, ägde världsgymnastikfesten »Lingid­aden« rum i Stockholm och även där gjorde de svenska flickorna sin uppvisning. Då med 500 i truppen.
Då ett världskrig kom emellan blev det inte något olympiskt spel förrän 1948 och då i London. Till detta spel var trupperna betydligt mindre, 200 personer i vardera truppen. Resan gick från Göteborg till Harwick och lite otryggt kändes det nog när dimman mötte utanför Englands kust. En upplevelse helt olik den från 1936 och man fick tid att bevista tävlingarna.
– Vi inkvarterades i fyra skolor , två för kvinnor och två för män. I detta efterkrigslandets England vi i rejäla sängar. Lakan byttes efter en vecka. Det var svårt att förse alla med mat så vi bespisades av svenska lottor, berättar ”Kickan”
Den svenska trippelsegern på 3000 m hinder var en höjdpunkt som Kickan minns med glädje. Inte så härligt väder under tävlingarna men när den svenska truppen marscherade in på Wembley bröt solen fram och piggade upp deltagarna som fick genomföra sin uppvisning på en vattendränkt gräsmatta. Ett upprepat succeframträdande precis som 12 år tidigare i Berlin.
Året därpå var det dags för nästa Lingiad men vid den var Kickan Leander inte aktiv och var med som tolk. Lingiaden blev inte så långvarig men återupptogs senare i en lite annorlunda form nämligen som Gymnaestradan, en internationell gymnastikträff som än i dag återkommer med 4 års mellanrum.

Text: CAROLA ERICSSON
Foto: PRIVAT

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Knapp, skrolla upp