jQuery(".vc_grid-btn-load_more a").html(' New Load more');
Toppfält: innehåll
Nisse Gryth Dubblade Den Blågula Dressen

Nisse Gryth dubblade den blågula dressen

Nisse-Gryth
Med stor glädje ögnar Nils Gryth igenom vinterns utgåva av Sport i Dalarna. Han känner igen mycket av sin karriär på sidorna!

LUDVIKA
Det är ytterst få som förunnas att få representera sitt land och pryda sig i blågul mundering en enda gång i livet. Än mer sällsynt är det att samma person får göra det två gånger i två olika idrotter under sin karriär!

Nils Gryth,72, från Ludvika har den stora äran att få sätta just epitet ”dubbel landslagsman” i friidrott och skidor på sitt visitkort!
– Jag har faktiskt aldrig tänk på att man skulle tillhöra någon exklusiv skara. Men när du säger det så är det kanske inte så vanligt nu för tiden, inflikar Nisse och tillägger: – Vad jag minns är att min gamle vän Bjarne Andersson också dubblerade i landslaget just i friidrott och skidor.

BÖRJADE MED ORIENTERING
Gryth började redan i unga år med orientering och sprang bland annat 10-mila sex gånger för Ludvika OK.
– Jag vann faktisk en första­sträcka för LOK i Siljans­kavlen, inflikar han.
Han drabbades senare av gulsot i 20-årsåldern och då mattades intresset för skogssporten av betydligt. Efter ett läger i Leksand bestämde han sig helt för att börja med banlöpning.
– Kom till Leksand som orienterare och åkte hem som friidrottare. Så kan det bli!!

FINNKAMPEN

Nisse- Gryth – dubbla landslag
En av få som hade på sig dubbel landslagsmundering under sin karriär. På löparbanan i Finnkampen på Ullevi och vid Svenska Skidspelen i Falun 1972.

Som 25-åring fick han chansen att springa 10 000 meter i Finnkampen på Ullevi i Göte­borg. Finnarna var i stort sett oslagbara på milen med OS-vinnaren Lasse Wirén i spetsen.
– Lite otacksamt var det väl och jag vet inte om jag blev varvad en eller två gånger. Men oavsett var det roligt att springa inför det stora publikhavet.

Vid SM samma år 1971 hade Nisse placeringarna 5 000 m (4), 3 000 m hinder (5) och 10 000 m (6). Att dubblera mellan banlöpning och skidor upplevde han aldrig som några problem.
– I botten låg mina tankar på att jag skulle bli en bättre skidåkare. Jag nådde min bästa placering i Vasaloppet 1971 då jag blev fyra. Vann gjorde då norrmannen Ole Ellefsäter, som faktiskt tog Norges första seger i loppet, minns Nisse.
– Tycker ändå att loppet 1976 var det bästa när jag blev 10:e man. Var endast två minuter efter Matti Kuosko. 4.12.58 var också bästa tiden av de sex lopp jag körde totalt.

Höjdpunkten i karriären var nog ändå när han blev nominerad i den svenska VM-truppen till Falun 1974. Det sista avgörande testloppet över 50 km kördes i Knutsboskogarna på hemma­plan runt Ludvika. Över 20 000 åskådare kom för att se loppet och Gryth minns med stor glädje den dagen.
– Folk hejade och skrek efter banan men jag var inte riktigt nöjd med min nionde plats.

Betydligt mer nöjd var han dock när han fick sin VM-biljett i Sporthallen några timmar senare:
– Jag blev verkligen glatt överraskad men förstod tidigt att det skulle bli svårt att få köra någon sträcka i VM. Tre man var givna i form av Thomas Magnusson, Sven-Åke Lundbäck och Lars-Göran Åslund.
– Alla vi andra fick köra om den fjärde platsen. Jag är inte bitter för VM blev ändå en stor upplevelse.

Nisse fick representera Sverige vid ett flertal tillfällen ute i Europa. Men mest av allt minns han de öppna nordamerikanska mästerskapen i Kanada vårvintern 1972.
– Vilken fantastisk upplevelse att få köra genom indian­byar och eskimosamhällen. Naturen runt spåren var magnifik. Något jag aldrig glömmer!!

En fin andraplats vid Skidspelen i Falun 1974 står också på minneslista. Tillsammans med Thomas Magnusson, Sven-Åke Lundbäck och Tommy Limby blev laget tvåa efter Sovjet.
– Jag körde tredjesträckan och körde faktiskt tids­mässigt jämnt med alla på sträckan. Då får man vara nöjd.

Med sitt klubblag Ludvika FfI blev han fyra i Annan­dagsstafetten i Mora tillsammans med lagkamraterna Bertil Smeds och Åke Lundeberg.
– Det var stort för oss i Ludvika!

I dag anpassar han motionen till sin ålder. Det blir lite skidor och promenader och då mest med polaren Bertil Smeds.

LUDVIKA HAR TAPPAT MARK
På tal om idrott så är han bedrövad över utvecklingen i Ludvika.
– Vi har ju ingenting av någonting kvar! Varken inom lagsport eller individuell idrott. Jag vill inte ta till ordet katastrof men det ligger väldigt nära tillhands!
– Föräldrar, skola och klubbarna måste gemensamt se till att vi får fart på vår idrott!

Om Sveriges chanser att få vinter-OS 2026 siar han:
– Dubbla känslor. Om så blir fallet och Stockholm ”stjäl” skidtävlingarna från Falun är det något ”sjukt” i bilden! Då kan det lika gärna kvitta för mitt vidkommande! Annars vore det väl roligt med ett vinter-OS.

Nils Gryth nådde kanske inte de allra största rubrikerna under sin tid men han var snubblande nära och dit är det ytterst få förunnat att komma!!

Text och foto: HARALD LOHSE

Knapp, skrolla upp