Toppfält: innehåll
”Jag Tog Bilen På Flyget”

”Jag tog bilen på flyget”

Allvar och skämt i Jonas härliga bok

Boken om Jonas Jacobsson innehåller både skämt och allvar. Historien om när han körde in sin bil i ett Hercules-plan är en av de bästa i boken.

Världsmästaren och OS-medaljören Jonas Jacobsson har summerat sin idrottskarriär i en ny bok. Det är en bok som inte väjer för det jobbiga utan också innehåller alla stora stunder då Jonas sopade rent på skyttebanorna runt om världen.
 Jonas är den främsta paraolympiske manliga idrottaren genom tiderna. Han har 30 OS-medaljer och 39 VM-guld. 2008 fick han Svenska Dagbladets bragdmedalj.
 Boken har fått titeln ”Lämna honom här” och är ett citat från läkarna när Jonas var tre månader gammal. Då upptäcktes att Jonas var förlamad från midjan och neråt. Jonas föräldrar följde inte sjukhusets råd utan beslutade att ta hem honom.
 –Då, i mitten på 1960-talet, skulle sådana som jag in på institution. Så är det inte längre som tur är , säger Jonas.
 –Tur att mina föräldrar gick emot läkarexpertisen. Utan dom hade jag inte blivit den jag är idag.
 Vi sitter i Yttermo utanför Leksand och pratar. Aja Lind, som skrivit boken, är också med. Det är svårt att förstå Jonas Jacobssons oerhörda storhet inom sin sport. Han är extremt ödmjuk inför sina framgångar och sätter sig inte på några höga hästar precis. Det märks också i boken.
 –Utanför tävlingsarenan är jag som vem som helst. På tävling är jag nån helt annan, säger Jonas och skrattar.
 –Jag såg upp till Ingemar Stenmark och har försökt att lära mig av honom. Han var aldrig kaxig men extremt noggrann.

STARKA SIDOR
Boken innehåller starka och känslosamma sidor i Jonas liv. ”Vad f-n gör jag nu” , tänkte Jonas efter två guld och två brons i Sydney-OS år 2000. Så ensam som jag kände mig på den myllrande OS-arenan under avslutningsceremonin har jag aldrig någonsin känt mig. Det var tomt. Det var blankt. Och just då var jag singel. Vem skulle jag dela mina framgångar med? Man blir inte lycklig av en guldmedalj och har man valt skytte blir man inte ens rik, säger Jonas i boken.
 –Man borde prata mer om den här tomheten som jag vet att många inom idrotten ofta känner, säger Jonas.

MITT I PRICK
Jonas Jacobsson storhet har kommit genom hans enorma träning. Det framgår på flera ställen i boken. Han har tränat sig till en sorts autopilot-känsla mellan ögat och avtryckarfingret. Det är kroppen som skjuter, inte hjärnan. När folk ligger och siktar i evigheter så kan jag skjuta direkt, säger Jonas. Många experter har tyckt att min avfyrning sett för bedrövligt ut. Ändå har det varit mitt i prick.
 Jonas resonemang påminner om de otroligt skickliga violinisterna. Dom vars fingrar flyger över strängarna utan att hjärnan hinner med. Världsskyttar och världsviolinister har tränat kopiöst.
Hur var det då med bilen på flyget?
Paraolympiska truppen hade ett samarbete med Svenska Flygvapnet som flög hem laget till Malmö från Barcelona i ett Herculesplan. Jonas och en lagmedlem hade bilen i Malmö och skulle köra vidare hem till en ort nära Såtenäs. Dit skulle också planet flygas för att parkeras.
 Vi frågade om vi fick åka med till Såtenäs, berättar Jonas. Sen tog vi en rövare och frågade om bilen också fick följa med. Om bilen är fulltankad kan det bli problem. Trycket kan skapa explosion, sa personalen. Men om vi flyger på låg höjd så går det bra.
 –Dom fällde ner bakluckan på Hercules. Sen körde vi ombord. Vi satt kvar i bilen och lågsniffade hela vägen till Såtenäs, säger Jonas och skrattar.

Text och foto: MATS RÖNNBLAD

Knapp, skrolla upp