Morabrödernas succéår: Lasse i NHL – Martin i VM

MORA
Man kan nog säga att det har gått rätt bra för bröderna Johansson från Mora. Ja, riktigt bra. Lasse som spelat i Mora IK var senaste vintern SHL:s bäste målvakt och framgångarna med svenska mästarna Frölunda ledde till ett proffskontrakt med Chicago Blackhawks.
– Vem kunde drömma att få ett NHL-kontrakt vid 29-års ålder.

– Jag trodde att den chansen var borta. Visst är det stora pengar, men för mig är det 90 procents äventyr och 10 procent för pengarna. Jag har fått ett så kallat envägskontrakt, det betyder att jag får samma lön i farmar­laget som om jag spelar i Blackhawks. Och fungerar det inte då får jag väl åka hem, jag är lovad ett ettårskontrakt med Frölunda om jag återvänder.

STOREBROR VALDE SKIDOR
Tre år äldre storebror Martin som fortfarande åker i IFK Moras färger VM-debuterade ifjol vid skid-VM i Falun, ett drömmars mål och är därmed unik. Han har deltagit i VM i tre grenar, skidorientering (som junior), orientering och längdskidor. Dessutom som junior i friidrottslandslaget.

Martin lämnade orienteringen trots att han var en av världens bästa sprinter med dubbla VM-brons individuellt. Världsmästare i stafett som junior.

Han kände att han gjort sitt i orientering. Nu är det längdskidor som gäller sedan några år tillbaka. Han bor med sin norska fästmö i Holmen­kollen . Ingen dum miljö. Främsta framgången i skidor är en femteplats i världscupen där han besegrade många av sportens största.

VM ÄR MÅLET
Det stora målet i vinter är förstås VM i Lahtis med ett skidlandslag som är hetare än förra säsongen eftersom Johan Olsson och Daniel Richardsson återvänt. Och Marcus Hellner och Calle Halfvarsson förhoppningsvis håller sig friska.

Största rubrikerna kring Martins orientering handlade om ett lopp då han aldrig kom i mål.
Det var VM-stafetten i orientering 2009 i Ungern. Martin drar iväg i ledning på slutsträckan då det otäcka händer. Han hoppar över en stock och får en torr trädgren rakt in i benet. Den gick in 12 centimeter. Det var då det otroliga och framförallt sportsliga händer.

Tvåan, trean och fyran på slutsträckan stannar alla upp och avbryter tävlingen för att hjälpa till att dra ut pinnen, lägga tryckförband och kalla på ambulans till vilken de fick bära den svårt omtöcknade Martin Johansson.

Det var tre hjältar, fransmannen Thierre Gueorgiou, (världens bäste) norrmannen Anders Nordberg och tjecken Michel Smole.

– Jag minns prisutdelningen, säger mamma Elisabeth. Det var en konstig stämning. De tre medaljörerna såg inte så glada ut, de höll medaljerna i handen, ville inte hänga dem runt halsen. Min man Anders fick den där pinnen, men han slängde den all världens väg. Inte mycket till souvenir att ha med sig hem till Mora.

STÖTTAR VARANDRA

– Hur reagerar Martin när lillbrorsan Lasse håvar in NHL-miljoner.
Avundsjuk?

– Nej, han är bara glad. Bröderna stöttar varandra, det har de alltid gjort. Men de var olika. Martin har alltid haft en stark drivkraft, aldrig levt så mycket på talang, men alltid bitit ihop, inte minst efter skador. Han ger aldrig upp och driver på hårt för att utveckla sig själv.

Ibland fick vi gömma skorna för honom, han ville ju springa hur mycket som helst. Från det han var 14 år sprang han med seniorerna, vi fick säga till dom att se till att inte Martin sprang lika långt på träningarna.

– Lasse var mera en bollkille, en lagkille. Men även han har orienterat. Men han är litet bekvämare av sig jämfört med Martin. Litet mañana­typ, vi gör det sen, vi tar det sen.

2003 flyttade idrotts­lärare Elisabeth och Anders som jobbat med energi från Avesta. Flyttlasset gick till Mora. Anledningen var att tvillingarna Lars och Ida satsade på idrottsgymnasier i Mora. Lars på ishockey, Ida på orientering och skidorientering. Storebror Martin studerade redan på idrottsgymnasium i Mora. Familjen Johansson har fyra barn. Elin som gick idrottsgymnasium i Sandviken och Martin, Ida och Lars på gymnasium i Mora.

ORIENTERINGSFAMILJ
Även flickorna blev duktiga orienterare med medaljer i JSM och USM.
– Vi är en orienteringsfamilj, både Anders och jag har tävlat. Orientering är ett sätt att leva, poängterar Elisabeth. Vårt signum var att röra på oss, låta det börja lekfullt och prova olika saker.

Häftigast är förstås att Lasse hamnade i NHL. I Mora IK fick han stå tillbaka mycket för utländska målvakter som köptes in. Lasse var knappast överlycklig hur tränaren Harald Luckner satsade. Han hamnade istället i Västerås IK och sedan blev det mästarlaget Frölunda. Det blev entrebiljetten till NHL.

Nu skall i ärlighetens namn sägas att Lasse har tuff konkurrens i Chicago av i första hand Corey Crawford, men även Scott Darling. Så Lasse skickades omgående till farmarlaget i AHL, Rockford Ice Hogs, en timmes bilväg från Chicago.

Lyckas Lasse där, eller blir det skador eller formsvackor hos ordinarie målvakterna så kan Lasse nå sina drömmars mål: att vakta målet i NHL! Och i så fall få spela i samma lag som en av Mora IK:s största spelare genom tiderna: Marian Hossa.

Under åren hos Frölunda fick Lasse träffa en annan NHL-stjärna: Målvakten Henrik Lundqvist när denne kom hem på sommaren och tränade med sina gamla klubbkamrater.

– Det var inte så mycket kontakt vi hade, men jag märkte vilken otrolig vinnarskalle han har. Ingen puck fick gå i mål, allra minst när tvillingbrorsan Joel sköt.

Text: STELLAN KVÄRRE