Toppfält: innehåll
Niclas Blåslagna Kropp Fick Duga Istället För Pass

Niclas blåslagna kropp fick duga istället för pass

  • Mora

MORA
Duger det att visa upp en blåslagen kropp om du missat att ta med dig passet? Aldrig i livet skulle du säkert svara. Men Moracyklisten Nicklas Axelsson har lyckats med detta konststycke. Efter ett lyckat Giro d’Italia 1999 där han blev sensationell sexa kom han till Milano flygplats på hemväg till föräldrahemmet i Isunda utanför Mora.

Han var mörbultad efter en våldsam krasch under en av etapperna. Det innebar ett brutet nyckelben och tio stygn i huvudet. Och givetvis ganska sliten efter 3780 kilometer i cykelsadeln under tre veckor.
Men han hade varit med om värre saker. Tio år tidigare hade han vid ett landslagstest i Jönköping frontalkrockat med en bil och for med skallen in i framrutan innan han slungades över bilens tak. Han låg i koma en vecka innan han vaknade till liv.

GLÖMDE PASSET
Men nu var det 1999, Och Nicklas upptäckte att han glömt passet.
Då är det bra att det fanns en cykelintresserad polis i närheten. Han hjälpte till att identifiera den svenske toppcyklisten.
– Jag var så trött att jag glömt mitt pass. Och det dög inte att visa upp körkortet. Då visade jag istället hur jag såg ut i kroppen efter smällarna jag fått, berättade Nicklas. Kroppen var ju täckt av blåmärken (mycket i rött) och skrapsår.
– Aha, sade passkontrollanten. Var det du som råkade ut för den hiskeliga vurpan i Girot, det såg jag på teve. Var så god att passera.
Så det dög alltså med en blåslagen kropp. Men det måste vara en berömd blå­slagen kropp…
Att bli indragna i otäcka vurpor är naturligtvis inte ovanligt för cyklister. Men det är ett härdat släkte.
Hur var den här svåra vurpan?
– Vi kan ibland komma i 80–90 kilometers fart utför, men inte när det är serpentiner och svåra kurvor. Det var det nu. Vägen lurade mig, det var en kurva för mycket som jag inte visste om. Cykeln bara försvann. Men min första tanke var att snabbt hitta cykeln och försöka jaga ifatt de tre utbrytarna.
Så långt var Nicklas Axels­sons karriär i en lysande fas. Han hade stora förhoppningar om en bra fortsatt karriär.

ÅK INTE FAST
Men den karriären slogs sönder av dopning. Dessvärre två gånger om i Nicklas karriär.Jag träffade Nicklas hemma i Isunda efter den första dopningsavstängningen 2001. Han hade erkänt direkt och stängdes av i fyra år. Betydligt hårdare dom än andra ertappade fått. Nicklas ville inte berätta vem eller vilka som hade uppmuntrat honom att ta det ödesdigra steget. Självklart är det idrottaren själv som har det yttersta ansvaret.
Men Nicklas ville inte bränna någon källa. Det var dock inte svårt att lista ut att han fått besked att lyckas han inte i närmaste tävlingen (VM i Lissabon) då rivs kontraktet. Och underförstått: Vi har medicinskt kunniga som hjälper till.
Det där sa inte Nicklas. Det hade varit ödesdigert med tanke på att han en dag ville göra comeback. Men ibland kan man läsa mellan raderna.

INGEN RÄTTVISA
– Jag fick fyra års straff för dopning, två år mer än andra idrottare. (Det var svenska cykelförbundet som utdömde den maximala straffsatsen).Är jag dubbelt så ful som Ben Johnson? Jag tycker det skall finnas en rättvisa, att det är samma straff för dopning i alla sporter och i alla länder.
Om du visste hur många svin det finns i branschen. Du kan få höra saker som ”ta vad du vill för medel men se till att du inte åker fast. Med andra ord: Då står du ensam utan jobb. Och om du protesterar, tja, ord står mot ord. När jag träffade Nicklas i Isunda hade han just läst om italienaren Stefan Garzelli som nu var i ledning avGiro d´Ítalia. Han hade åkt fast för dopning ett år tidigare, men klarat sig med elva månaders avstängning. Beskrevs nu som en hjälte.
Det finns berättelser om hånfulla sportdirektörer som rivit utlovade prischeckar om resultaten uteblivit.
Det här är ingen ursäkt för den som dopat sig. Men det ger en bild av klimatet i den här branschen. Eller hur det var. Det är förmodligen bättre idag… eller?
Jag ställde den givna frågan:
Var du dopad när du nådde din största framgång, sjätte­platsen i Giro d’Italia?
– Nej, men jag använde smärtstillande medel eftersom jag bröt nyckelbenet en och en halv etapp före mål. Men jag vet inte hur det medlet betraktades, det handlade i alla fall inte om något prestationshöjande..
Nicklas bor sedan flera år tillbaka i södra Frankrike.
Text: STELLAN KVÄRRE
Foto: GUNNAR BÄCKE

Knapp, skrolla upp