Henrik Larsson passerade sig själv på upploppet – Vasaloppsåkaren som inte kommer i mål

 

Henrik Larsson

Förebild och reultat, Henrik Larsson var den som stod modell när Per Nilsson-Öst skapade statyn ”Vasalöparen”.

MORA
Med hundra meter kvar till målet i Vasaloppet så kämpar en skidåkare år efter år, men utan att nå fram. Sedan 1974 står statyn av den skidåkande Vasalöparen strax efter klockstapeln, med målet ett par stavtag bort.

Statyn skapades av järvsö­konstnären Per Nilsson-Öst, som en gåva från Mora kommun till det 50:e Vasaloppet 1973. Den restes och avtäcktes 1974.
De flesta som ser statyn gör omedelbart kopplingen till Mora-Nisse.

Det stämmer delvis, då mössan har inspirerat konstnären. Det få vet är att det inte är Mora-Nisse, utan Henrik Larsson från Per Nilsson-Östs hemby, som stod modell när statyn formades.
– Han brukade fråga oss som bodde i byn och mina bröder hade stått modell för statyer som var avsedda för kyrkligt bruk, ler Henrik Larsson.

Nu blev det Henrik som fick sträcka ut i ett perfekt stavtag med den rätta tekniken, som modell när statyn mejslades fram. Huvudet som de flesta tror är Mora-Nisses, är varken Nisses eller Henrik.
– Nej, när det gäller huvudet så har han inspirerats av Gerhard Grimmer, men visst påminner mössan en hel del om hur den satt på Mora-Nisses huvud, säger Henrik.
Den östtyske skidåkaren var tvåa i Vasaloppet 1970 och trea 1975.

Noggrann med detaljer
Järvsöbon Henrik är i Mora på en årlig träff med gamla militärkamrater, där både Rolf Hammar och Bertil Daniels, två av Sport i Dalarnas medarbetare är lumparkompis med Henrik.

På plats berättar han för sina kompisar om historien bakom statyn som blivit en del av Vasaloppet där den står intill upploppet.
– Han var väldigt noggrann med detaljer som med veck på byxan. Han tog också mått och jämförde. Oj vad han vred och vände för att allt skulle bli perfekt, berättar Henrik.
– Statyn började han jobba med 1973 och höll på med den fram på hösten 1974, sedan blev det bråttom då den skulle ner och gjutas i Schweiz, berättar Henrik.

Själv fick han stå och sträcka ut som en skidåkare för att det skulle bli så verklighetstrogen som möjligt, klassisk åkning handlade det om. Det här var 25 år före stakåkningen tog över bland elitåkarna i långloppen.

Henrik Larsson modell

Som tack för sitt modelluppdrag fick Henrik Larsson en egen träfigur med en personlig hälsning av konstnären Per Nilsson-Öst.

Vasalopp på 4.38 – inte illa för en staty
Henrik Larsson var lika mycket skidåkare som de flesta hälsingar på tiden det begav sig när han blev ombedd att posera framför Per Nilsson-Öst, men något Vasalopp hade det inte blivit.
– Jag hade väl några tankar på att åka, men då skulle det få bli Öppet Spår.

Nu kom så mycket annat i vägen, så Henrik hann inte anmäla sig.
– Men en god vän hade förstått hur det skulle bli så han anmälde mig till riktiga Vasaloppet 1995.

Henrik åkte sedan ytterligare tre gånger med 4.38 som bästa tid 1998, så nog fanns skidkunnandet hos ”den okände vasaloppsåkaren”.
På upploppet passerade då Henrik ”sig själv”.

Per Nilsson-Öst, som avled 2012, hann vara aktiv i utsmyckningen av Mora. Förutom skidåkaren vid Vasaloppets upplopp så finns också hans ”Mikael och draken”, vid gågatans början, alldeles där Vasaloppet rundar kyrkan i Mora. Ytterligare två offentliga verk, ”Häst med ridande barn” och ”Stora syster och lille bror” finns vid Lasarettet i Mora. Det är dock ingen tvekan om att den mest kända av hans verk i Mora är ”Vasaloppsåkaren”. Nu är det officiellt att den inte föreställer Mora-Nisse, utan Henrik Larsson från Järvsö, om än med Gerhard Grimmers huvud och mössa.

Text och foto: NISSE SCHMIDT

Skapad av Svenssonform