Staffan först att staka ett helt Vasalopp

1994 stakade sig Staffan Larsson genom Vasaloppet. Det efter en knäskada. Länge var han i ledningen, men fick ge sig på slutet och slutade femma.
Det Staffan gjorde var ungefär lika revolutionerande som när Lasse Frykberg, Bröderna Hassis och Bröderna Blomqvist kopierade skidorienterare och började skejta.

Först med ett ben, men snabbt lärde sig eliten att åka det som i dag kallas fri teknik.
 I den traditionella skidsporten har amerikanen Bill Koch fått äran av att infört skejting när han vann världscupen 1982 genom att skejta.
 Den tekniken hade då skidorienterare sedan länge använt och då framförallt av bröderna Östen och Nils Sahr, Solleröbröderna som tävlade i skidorientering för rättviksklubben IK Jarl.
 I Vasaloppet blev resultatet söndermosade spår och redan efter Vasaloppet 1986 förbjöds tekniken.

Stakningen med från början
Under åren kom sedan en ny teknik att växa fram, att staka sig igenom Vasaloppet.
Staffan Larsson var antagligen först med att åka ovallat och staka sig från starten till Mora. Något som idag är praxis av i stort sett hela eliten.
 När snön nu kommer och det blir dags för Jubileumsvasan så kommer deltagarna att åka med skidor som är omkring två och en halv meter långa.
 Enligt Anders Romson, en av dem som kläckte förslaget om Jubileumsvasan, kommer det att innebära att stakåkningen nu hittat tillbaka. För det var så de första skidåkarna i Vasaloppets barndom åkte när loppet till stor del gick på vintervägar.
 –Det hade jag ingen aning om, säger Staffan förvånat.
 –För min del blir det nog ändå att diagonala en hel del, misstänker Staffan.
Staffan är en av dem som ska åka Jubileumsvasan.
 –Jag har fått låna ett par riktigt gamla skidor från ”Bolle” Dahl i Vika. Skidorna ska ha tillhört en VM-åkare och ”Bolle” har ropat in dem på auktion. 
 –De ser fina ut men det blir tufft att åka. Det vet jag för jag har testat att åka med gamla skidor en gång. Den tid jag då gjorde pekar mot en sluttid på 7.30, samma tid som Ernst Alm hade. Men blir det samma tuffa förhållanden som den gången tror jag det blir riktigt svårt, funderar Staffan.
 –De som åkte 1922 var ju bäst i landet så att utmana den tiden blir tufft.
1926 var det bättre väder, men stort sett samma utrustning. Då segrade Särna Hedlund i Vasaloppet med tiden 5.36,07.
 Den tiden blir något att fundera över för de 137 åkare som radar upp sig för startfoto och Jubileumsvasan den 12 februari.
En annan sak att bita i blir pannkakor och den mat som kommer att serveras.
 –Pannkakor är bra och ger energi. För egen del har jag inga problem med att ladda med mat.

Text och foto: NISSE SCHMIDT