Jubileumsvasan ett historiskt lopp

Vasaloppet fyller i vinter 100 år och firandet av det inleds med Jubileumsvasan. Utmaningen att med tidstypisk utrustning åka den gamla spårsträckningen från Sälen till Mora.

1922 gick det fort. Från ax till limpa eller i det här fallet från förslag till start av det första Vasaloppet.
 Det var den 10 februari 1922 som Anders Pers, med rötter i Morabyn Vinäs, men då som redaktör på Vestmanlands Läns Tidning lyfte ett förslag om ett skidlopp mellan Mora och Sälen. Det som en del av firandet av Gustav Vasas äventyr i Dalarna, 400 år tidigare.
 Pers artikel följdes dagen därefter upp i Dagens Nyheter, som stöttade tanken och samtidigt blev Vasaloppets första sponsor. Ett bidrag på 1000 kronor fick tveksamheten att väga över och den 5 mars beslöt styrelsen för IFK Mora att anordna Vasaloppet den 19 mars, samma år. Av praktiska skäl, tillgång till järnväg i Mora, förlades starten till Sälen och målet till Mora.
 Den 7 mars publicerades inbjudan i Stockholmstidningarna och dagarna därefter i många landsortstidningar. Då återstod det bara en dryg vecka till starten av kraftprovet Vasaloppet, nio mil på skidor från Sälen till Mora.
 Trots den korta tiden så anmälde sig 137 åkare till loppet.
 Startplats blev intill Olnispagården i Sälen, på västra sidan av älven. På Olnispagården ska enligt sägnen Gustav Vasa ha övernattat innan han hanns upp av Lars och Engelbrekt.
 Det blir också vid Olnispagården som starten av Jubileumsvasan kommer att ske.

Inte spår utan färdväg
För de 137 utvalda deltagarna väntar ett lopp till målet i Mora, som i största möjliga mån ska följa den gamla sträckningen som användes de första åren.
 Då fanns det tre kontroller och de tre ska passeras även i vinter. Kontrollerna blir Mångsbodarna, Evertsberg och järnvägsstationen i Oxberg, intill dagens startplats för Tjejvasan och Vasaloppet 30 och 45.
 –Mellan Tennäng och Risberg kommer spåret att dras upp med häst och timmersläde, berättar Mats Rylander på Vasaloppet.
Skoterspår och vägar blir andra delar av spåret.
 –Vi kommer inte att kalla det för spår utan det handlar om en färdväg.
 De första loppen följde så gott det gick vägar och dalgångar. Loppets längd och dåtidens utrustning gjorde att loppet inte gick förbi dagens kontroller i Oxberg och Hökberg utan följde dalgången ner mot Mora. Bland annat gick då loppet förbi Eldris station och genom Selja ner mot Österdalälven fram till brofästet vid Badstubacksbron. Därifrån vek spåret ner mot målet vid statyn av Gustav Vasa. Målportalen bestod av en vitmålad skiva med texten MÅL. Året därefter kom devisen ”I fädrens spår för framtids segrar”. Leksandskonstnären Gustaf Ankarcrona är mannen bakom devisen som 1948 ändrades till dagens devis ”I fäders spår för framtids segrar”, målad av konservatorn Evald Håkansson på Sollerön.
 1986 fick vasaloppsmålet sin permanenta portal, nu med devisen på plåt som emaljerats av VVS Gustavberg. Texten fördes över med screentryck.

Hyllning till hjältar
–Visst kommer det att bli en tävling, men det här loppet blir framförallt en hyllning till hjältarna från 1922, poängterar Mats Rylander.
 –Den kommer också att passa bra in i Vasaloppets ambition att sätta Sverige i rörelse.
 Nu blir det inte enbart Sverige och svenska åkare som kommer att finnas på startlinjen den 12 februari.
 –Vi har 18 utländska åkare och utöver åkare från Norge och Finland så kommer de så långväga åkare som från Australien, USA och Ryssland.

30 damer
I det första Vasaloppet ställde ingen dam upp, men till Jubileumsvasan är 30 damer anmäla.
 –Totalt fick vi snabbt 550 intresserade som anmälda sig till Jubileumsvasan, men det här loppet får bara 137 starta i. Samma antal som var anmälda till det första loppet 1922, berättar Mats.
De som anmälde sig skulle också kunna plocka ihop en tidstypisk utrustning och dessutom kunna motivera varför de skulle få vara en av de 137.
 Det som varit den stora utmaningen under sommaren och hösten har varit att få fram en tidstypisk utrustning, helst en riktigt gammal sådan, men där en del gått bet har de fått tillverka ny utrustning som stämmer överens med den som användes i det första Vasaloppet.
 Vid sidan om utrustningen väntar också likadan mat som serverades på kontrollerna 1922, pannkakor, blåbärssoppa, buljong, kaffe med mera.
 –Det blir varken sportdryck eller liknande. Istället för en powerbar får åkarna ha med sig en pannkaka i fickan om de behöver extra energi, säger Mats.

Vem blir kranskulla?
Det som kommer att bli väldigt spännande blir att se hur Vasaloppet tacklar frågan om kranskulla till Jubileumsvasan. Vid det första loppet hade trädgårdsmästare Lindkvist gjort en lagerkrans som segraren skulle få.
Någon kranskulla fanns inte, inte heller begreppet kranskulla. När Lindkvist fick ögonen på moraflickorna Therese Eliasson och Svea Rombo, som dagen till ära hade klätt upp sig med moradräkten, så bad han dem lämna över kransen.
 Therese Eliasson som tagit emot kransen var lite bekymrad om hon skulle nå upp, kort som hon var. Men när Ernst Alm anlände och kom upp på vägen efter Bastubacksbron och fortsatte mot Stapelåkern så snubblade han och gick ner på knä, där Theres stod. Så hon behövde bara trä kransen över huvudet på honom. Vasaloppets förste segrare hade fått sin lagerkrans och skidade mot målet som den förste segraren. Samtidigt hade världen fått sin första ”kranskulla”.

Stakåkning nu som då
Ursprungsidén till ett jubileumslopp kommer från Anders Romson i Mora.
 –Det ska bli väldigt spännande att följa och Vasaloppet har gjort vad de kan för att så mycket som möjligt följa det gamla spåret, säger Anders, som nog är den som kan mest om spårets olika sträckningarna.
 –Det som blir lite extra intressant är att deltagarna nu kommer att åka med gammal utrustning.
 –På den tiden stakade man mycket på vägarna. De långa stavarna hade ofta två fattningar, en högt upp på staven för stakning och en längre ner för diagonalåkning.
 –Så det här gör att de som idag stakar ett Vasalopp använder en teknik som också användes vid de första Vasaloppen, säger Anders Romson.

Text: NISSE SCHMIDT

Jubileumsvasan 

Datum: Lördag 12 februari 2022
Distans: 90 kilometer
Start: Gemensam start vid Olnispagården i Sälen kl. 07.04
Mål: Vid Gustav Vasa-statyn i Mora
Kontroller: Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg
Typ: Individuell skidtävling
Stil: Klassisk teknik anno 1922
Klass: Gemensam klass för damer och herrar
Ålder: Du får delta i loppet från året du fyller 19 år
Antal deltagare: 139, lika många som var anmälda till det första Vasaloppet 1922