Hasse Bergman – en bandylegend

När Herosliraren och bandyvirtuosen Hasse Bergman med elegans, temperament och intelligent blick för spelet snurrade och ställde motståndarna hänfördes och jublade hemmapubliken. Det är många som fortfarande minns när fenomenet Heros – det gula och svarta brukslaget från Smedjebacken – för 50 år sedan lockade 1000-tals bandyälskare till arenan på Herosvallen. Laget som gjorde den näst intill omöjliga resan och kämpaklättrade till högsta divisionen åren 1960–66.

Hasse Bergman – idag 81 år – var planens kraftfulle och självklare dirigent och spelmotor. Slitvargen och speluppläggaren som manövrerade och dribblade likt en vessla bland många gånger helt ställda motståndare. Som var överallt på planen.

GE JÄRNET
Oförutsägbar och målfarlig. Omöjlig att greppa. Gav allt i varje match. Vek aldrig ner sig eller steg åt sidan. Men ställde samma krav på kompisarna: Ge järnet – i varje situation. Alltid.
Där fanns Skeppar´n Hellström, Lars Lindberg, Sune Larsson, Barry Jacobsson, Berndt Nordström, Per-Åke Fantenberg, Lars Nordström, Börje Eriksson, Astley Nyhlén, Lars Lööv, Roger Larsson, Gösta Persson, Börje Pettersson och den outtröttlige och ständigt närvarande tränaren Edvin Jacobsson klara för allsvenskt spel – säsongen 1958-59.
Dessförinnan (1954) platsade Hasse och Lasse Lindberg för spel i landslaget.

Hasse Bergman.

– En gång skulle han punktmarkeras, minns lagkamraten Sune Larsson. Det gick inte så bra. Markören hann helt enkel inte med i Hasses tempo.
Uppgiften var alltså omöjlig och krakelerade fullständigt. Det skreks och skälldes en hel del mellan spelarna under matcherna. Ofta var det hårda orddueller mellan Skeppar´n och Hasse. Det handlade om uteblivna eller vilsna passningar i givna situationer. Publiken levde med och kommenterade högljutt varje nyans därute på plan. Felpassningar och domslut gav omedelbara ekon på läktarna. Hårda omdömen fälldes ofta från åskådarplats av Hasse Bergmans far Algot, som själv var med och bildade idrottsklubben Heros 1915 och vid den tiden aktiv bandyspelare.
– Nja, då hördes nog Knut-Ivars högljudda entré redan vid kyrkan mer än hela läktarnivån, säger Hasse diplomatiskt.
Under en säsong spelade Hasse för Derby i samband med utbildning i Linköping 1955. Vid militärtjänstgöringen på I13 i Falun blev det BS för hela slanten. Återkom till Heros ett antal år. Såg nya möjligheter i Fagerstalaget Västanfors. I en match mot Sirius bröt Hasse foten och den framgångsrika bandykarriären var definitivt över. Sista aktiva åren verkade han som fotbollstränare (!) i Västanfors.
– Jodå, Hasse Bergman var både ishockeyspelare (i Morgårdshammars IF) och fotbollsspelare i IK Heros.
– Ett outplånligt minne från den här tiden var när vi helt otippade tvålade till Falu BS på bortaplan, ler Hasse. Den bedriften gav ordentligt eko och stora rubriker i tidningarna.

Text och foto: STAFFAN BJÖRKLUND

Skapad av Svenssonform