Toppfält: innehåll
Amirs  önskedröm

Amirs önskedröm

En framtid i Sverige

För ett år sedan hade Bullermyrens IK ett framgångsrikt U-lag, ett lag som bestod av nästan enbart afghanska flyktingar. Laget skulle ha spelat i femman i år.

Så blev det inte, de afghanska spelarna har skingrats och lämnat Borlänge.
 Kvar i Borlänge och Bullermyrens IK finns Amir Heydari och han hoppas få stanna här för alltid.
 –Jag trivs i Borlänge och hoppas få permanent uppehållstillstånd, ett jobb och en framtid här. Efter sex år i Borlänge har jag fått massor av kompisar här, inte minst genom att jag spelar fotboll i Bullermyren, säger Amir.
 Det var alltså 2015 som Amir Heydari kom till Borlänge och han avslöjar hur:
 –Det var smugglare som hjälpte mig och en massa andra afghaner genom Europa, men det var inte från Afghanistan som jag flydde, påpekar han.
 –Mina föräldrar flydde från Afghanistan till Iran för 30 år sedan och där föddes jag och har bott där ända tills flykten till Sverige och Borlänge.
 –Anledningen till att mina föräldrar lämnade Afghanistan beror på talibanerna. Läget var detsamma som nu här talibanerna tagit makten igen.
 Samtidigt som Amir kom till Borlänge var det också många andra afghaner med fotbollsbakgrund som kom hit. De träffade varandra i Bullermyrens IK där de utgjorde stommen i Bullermyrens IK:s U-lag. Där lyckades de så bra att laget vunnit sina serier två år och skulle ha spelat i division 5 i år.
 Så blev det inte. I stort sett hela laget har lämnat Borlänge. Kvar är bara Amir och en målvakt.
 –De hade inget uppehållstillstånd och lämnade därför Borlänge. Några har flyttat till Frankrike, några till Stockholm och flera andra platser, berättar Amir.

TRIVS I BORLÄNGE
Inte heller Amir har något uppehållstillstånd, men trivs så bra i Borlänge att han hoppas att det skall lösa sig på något sätt.
 –Jag har försökt att få asyl flera gånger och hoppas att det skall lösa sig, säger han.
 –Jag är en annan människa i dag än den som lämnade Iran för sex år sedan.
Han har ingen yrkeserfarenhet, men eftersom han talar nästan perfekt svenska bör chanserna till ett jobb ha ökat.
 –Jag skulle helst ha ett jobb som har med fritid att göra, säger han.
Ett eget boende är också en förhoppning, men något sådant blir inte aktuellt förrän han fått klart med asyl.
 Tyvärr har han en del att oroas över innan drömmarna infrias.
 Hans tankar går också till föräldrarna, som bor kvar i Iran.
 –De har bott där i mer än 30 år, men räknas fortfarande som afghaner och de flesta med den bakgrunden har Iran skickat tillbaka till Afghanistan.
 –Alla får ett helvete i Afghanistan när talibanerna tagit över, speciellt hazarerna, tillägger han.
 Därför finns en oro hos Amir Heydari att drömmarna om en framtid i Sverige inte skall infrias.

Text och foto: SVEN-ERIK KARLSSON

Knapp, skrolla upp